OND ELLER GOD TRO I VARUMÄRKESRÄTTEN – VAD TALAR VI EGENTLIGEN OM?

  • Har svenska parter ett problem - vid registreringsansökan och försvar?
  • I Sverige saknas ond tro som absolut hinder trots artikel 5.2 c i EU-direktivet
  • Att upplysa om vad ond tro står för är i strid med EU-rätten
  • För övrigt vet ju alla att ”ond tro” är ”kännedom” i förmögenhetsrätten
  • Hur långt kan den svenska domstolen gå med en EU-konform tolkning?

Det diskuterar vi på vägen hem den 15 oktober kl. 16-18 på Historiska museet, Narvavägen 13−17, Stockholm.

Vi som inleder är: chefsjurist Magnus Ahlgren, PRV, docent Stojan Arnerstål, Vinge, hovrättslagman Per Carlson, Svea hovrätt, advokat, jur. dr Richard Wessman, Vinge, och jag, professor, jur. dr, dr Marianne Levin, ordförande i SFIR.

När fallen om ond tro radar upp sig i EU och nationellt finns goda grunder att fråga om vi vet vad vi talar om i Sverige. Hur mycket täcks av den svenska formuleringen? Hade det tidigare använda begreppet i EU:s förordning och direktiv ”ont uppsåt” varit mer träffande?

Varmt välkommen att lyssna, lära och diskutera med oss!

Vi avslutar som vanligt med vinmingel.

 

BAKGRUND

Lagstiftningen

Enligt 2 kap. 8 § första stycket punkt 4 varumärkeslagen (2010:1877), VML, är det ett relativt registreringshinder om ett tecken kan förväxlas med ett kännetecken som användes här i landet eller i utlandet av någon annan vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande används, om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan. Har ett sådant varumärke registrerats kan det också hävas. Enligt prop. 2017/18:267 s. 170 f. täcker de svenska bestämmelserna in både artikel 4.2 och 5.4 c i varumärkesdirektivet.

Bestämmelsen i 2 kap. 8 § har även ansetts täcka behovet av att reglera s.k. agentvarumärken, eftersom en sådan agent eller en återförsäljare som agerar utan innehavarens tillstånd ska som regel anses vara i ond tro.

Praxis

Innebörden av ond tro i varumärkesrätten har prövats av EU-domstolen dels i mål C-320/12, Malaysia Dairy och dessförinnan i mål nr C-529/07, Chocoladenfabriken Lindt & Sprüngli. Av EU-domstolens praxis framgår att direktivets och förordningens bestämmelser om ond tro ska tolkas på samma sätt. Enligt domen i Malaysia Dairy är ”ond tro” ett autonomt EU-rättsligt begrepp.

I EU-domstolen väntar mål C-371/18, SKY/SKYKICK. Och sedan tidigare finns avgörandet i tribunalen T-136/11, Pelikan. Sannolikt uppkommer så småningom även den hyperintressanta frågan om det är ond tro att omregistrera ett varumärke utan användning för att kringgå användningskravet, jfr EUIPO:s Andra överklagandenämnd den 22 juli 2019 om Hasbros EU-varumärke ”Monopoly”.

I mål PMÖÄ 5441-17 konstaterade PMÖD den 22 maj 2019 med åberopande av de två EU-domstolsfallen att den subjektiva avsikten ska fastställas mot bakgrund av de objektiva omständigheterna i det enskilda fallet. Sökanden befanns vid tidpunkten för ansökan om registrering ha varit i ond tro i den mening som avses i 2 kap. 8 § första stycket punkt 4 VML. Därmed fanns hinder för registreringen av varumärket.